En sak är iallafall säker; ensamhet är ingenting för mig! Nu har min pojke varit i skolan en och en halv dag medan jag varit ensam i lägenheten, inte kul. Visst det är inte lång tid och jag har haft en del plugg och annat att pyssla med vilket i slutändan alltid resulterar i att jag står och speglar mig och fascineras över mina fräknar haha. Tror visst jag är sällskapsberoende? Nej ensamhet kan vi hoppa över, den kommer ändå över oss när vi blir gamla och gråa. Trycker härmed på dislike-knappen!