Nu, nu är det nära! Huset är dammat och finputsat in i minsta hörn. Maten är färdig och jag är redo för sängen. Om ett par timmar är det dags att kliva upp och göra sig fin. Champagnefrukost, och förmodligen sista dagen vi alla är samlade. Sakta men säkert börjar det komma ifatt. Imorgon tar vi studenten, imorgon är vi fria, imorgon börjar livet. Lite sorgligt egentligen, vad händer nu? Oklart, oplanerat. En sak är säker; jag kommer aldrig släppa mina flickor. Dom håller jag hårt och det vi har ska ingenting få komma emellan, punkt slut. Med ett pirr som aldrig förr i magen och tankar som snurrar hejvilt känns det ändå läge att hoppa i säng för att förhindra överflöd av känslor. Sweet dreams, O