rastlöst

Kan snart inte sitta still längre. Vet inte vad eller varför, men någonting spritter i mig. Hopp och skutt, längtan. Ser redan fram emot morgondagens träningspass (och fredagens, lördagens, söndagens) och längtar som en tok till helgen. Snacka om att inte leva i nuet.. Har så mycket jag bara vill få fram, säga, få ut. Andas, kanske skulle vara bra.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0